Simma lugnt

Äntligen fick jag simma bland hajar, visst dem var inte stora men ändå så häftiga, den största var kanske en meter lång, skräck injagade djur. Men den ända fisken som inte såg ut att vara kapabel till att ens bita gjorde det, bara för att jag och min stora fot skulle råka ställa sig mitt i deras så kallade hem, fiskjävel!.

Att snorkla är till en början ganska så spännande men efter ett par gånger så är det inte lika kul längre och stranden lockar mer, så där hamnade jag och som vanligt åter igen bränd, även ifall jag denna gång verkligen smorde in mig, att solen alltid ska vinna... 

Efter en hel dag ute på en ö tillsammans 30 kineser blandat gamla som unga och ett ny gift par från Australien som jag fick lite kontakt med, så hoppade jag i en taxi för att ta mig till stället där alla turister hänger, Pantai cenang, här händer det i alla fall saker, till skillnad från Kuah, stället som gud glömde. 

Längs huvudgatan hoppade jag av för att söka efter ett home stay eller ett hostel, vilket jag fann en bit in i en gränd, Shirin´s guest house. 

Som ägs av en pensionerad iransk hög rankad officer inom flygvapnet, med krigsskador över hela kroppen, men ack så trevlig person att föra en konversation med, igår satt vi och pratade om allt från hur han är förbannad på sin granne till att han har träffat presidenter över hela världen, till det drack vi en hel del öl och lyssnade på blues, jag njöt lika så han, nu när han är helt själv pga att hans fru är ute på en resa i en månad. Ja vad ska man säga, är man själv så måste man prata med någon! 

Just nu skrivande stund har jag precis bokat ett flyg åt honoms vän och snart ska han bjuda på iransk rom, gött! Jag stor trivs! låt oss nu ser hur länge jag stannar här, men ett par dagar till ska det nog bli, Langkawi har många saker att erbjuda, får se om jag tar mig till någon av dem i morgon. 

Här kommer några bilder från tidigare dagar.